Tack för all positiv respons jag fått på bloggen och att jag delar med mig. Det värmer och stärker      

Jag sitter och funderar lite på hur jag ska lägga upp det hela men tror helt enkelt den får växa sig fram.

Jag har träffat läkare nu och kommer troligtvis få åka hem imorn eller på onsdag. Men det beror lite på när kommunen har möjlighet att ha ett möte för att jag ska kunna få stödinsattser därifrån. Så än är det lite vänta och se. Men jag känner mig verkligen redo att åka hem till mina älskade hundar nu. Redo att åka hem och fortsätta kämpa. 

Jag har även fått besked att jag kommer få fortsätta ECT behandlingen ett par veckor efter jag åkt hem, sk. polikliniskt. Grejen med elbehandlingen är att man tappar närminnet, så jag glömmer alla möjliga saker under tiden den pågår. Men det är det värt. Och nu vet ni ju så är det ingen som behöver bli förolämpad om att jag glömmer nåt ;)

Tack igen för allt stöd!   Kram

fortsättning följer...... 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Idag har jag tänk försöka berätta om Borderline Personlighetsstörning eller Emotionellt Instabil Persolighetsstörning som det numera kallas. Men man säger nog ändå oftare Borderline. Jag kommer försöka berätta hur det påverkat mig men det är svå...

Det är alltid lika spännande och intressant att bläddra och läsa i min egen blogg då jag hela tiden upptäcker inlägg som jag glömt att jag skrivit. Antagligen pga Ect:n. Men kan tänka oj har jag vågat skriva det här... Men det känns ganska bra ԅ...

För ett tag sen såg jag dokumentärserien "Mina två liv" som handlar om personer med bipolär sjukdom. I ett av avsnitten var det en kille som sa "jag var påväg att göra något jäkligt dumt". Efter det tänkte jag lite på det där, varför vi uttrycker oss...

Tänkte slänga in ett inlägg även om jag inte har nåt speciellt att skriva. Tycker värmen som är nu är lite för mycket och det värsta är ju att det ska bli värre. Jag tycker om lagom värme, sol men så att man ändå kan orka gå långa promenader med hund...

Jag kom av mig i mitt skrivande. Vet egentligen inte varför. Orkade väl inte. Kanske blev det för svårt. För skrämmande. Det jag skriver här blir ju på ett sätt min identitet. Men jag vet inte vem jag är och är väl inte helt säker på vem jag vill var...