Huff, det blev lite tufft nu på kvällen. Dagen har egentligen varit bra men intensiv. Har fått sålt en hel del av hästgrejerna redan. Och det är toppen, nu har jag beställt en kickbike så jag ska kunna motionera hundarna i lite högre tempo. Min lille kille har en del överskottsenergi... Tror dessutom det kan va riktigt kul att åka  wohoo! 

Just nu är dom dock helt slut. Vi har varit ute på en lång tur "off road" i skogen. Mycket springande, klättrande och hoppande blev det :) jätte mysigt, men kunde kanske ha valt en något enklare väg   

Men på det hela taget har ju dagen varit ganska bra.

Nu på kvällen blev det som sagt ändå jobbigt. Kände ångesten stiga och blev plötsligt väldigt ledsen. Tröttheten efter de senaste dagarna kom också över mig. Blev lite handlingsförlamad och visste inte hur jag skulle hantera det så ringde till MAK = "akutpsyk" för att få prata med någon. När jag då fick nån att ventilera med och sätta ord på vad jag kände och tänkte så insåg jag att känslorna som kom kanske inte var så obegripliga som jag först tyckte. I och med att jag idag började sälja av mina hästgrejer så avslutade jag ju mera defenitivt ett stort och viktigt kapitel i mitt liv. Att jag känner sorg över det är kanske inte så konstigt. Att jag känner ångest är kanske inte heller konstigt. Åter igen stiger rädslan för vad som kommer nu. Frågorna: Vem är jag? Vad ska jag göra med mitt liv? dyker åter upp i mitt huvud. Vem är jag utan hästar och vad innebär det att såsmåningom bli frisk? Känner mig vilsen och rädd. Och ledsen. Och kanske är det som sagt inte så konstigt. Att jag fick prata om det, tillåta mig själv att va lite ledsen och nu skriva om det gör att det känns lite bättre igen. Känner mig dock väldigt trött.

Så nu ska jag ta sista kvällsrundan med hundarna och sen tänker jag faktiskt försöka sova.

God natt alla där ute! Massa kärlek   S